Fyra människor hittas döda i Vasaparken i Göteborg. Det blir upptakten på ett svårlöst fall för spaningsroteln med poliserna Gustav och Lisa och deras chef Victor i täten. De fyra döda sågs ofta berusade i parken. För vissa förbipasserande var dessa människor mest ett störande inslag. Men vem skulle gå så långt som till mord?
”De som inte syns” ar en lågmäld deckare, inte fylld med spektakulära händelser. Men för den skull saknar den inte dramatik. Vi får följa det idoga polisarbetet, motgångarna och framgångarna och relationerna mellan poliserna. Fördomar och lögner försvårar utredningen. Chefen är snäll, för ovanligheten skull (i deckargenren vimlar det av inkompetenta och otrevliga chefer). Möjligen kan man invända att alla på polisstationen är lite för snälla mot varandra, det blir lite väl hjärtligt ibland. Historien framskrider, olika ledtrådar blir om intet. Kanske ligger lösningen i någon händelse långt tillbaka i tiden.
”De man inte ser” vill sätta strålkastarljuset på utanförskap och ensamhet. Varför hamnar man i ett beroende? Hur känns det att förlora alla sina vänner, att känna att man är ensam kvar? Att ta upp samhällsfrågor i deckare är visserligen en tradition i Sverige men det är en svår balansgång. Språket är rättframt även om det ibland känns det lite styltat i dialogerna. Skrivstilen kan nog vässas lite ytterligare. Det är författarens debutroman och det kommer fler böcker om Lisa och Gustav. ISBN 9789179950897.