Thorkild Aske har gjort sig omöjlig som polis, tagits för rattfylleri och nästan begått självmord. Nu har han nyligen kommit ut ur fängelset. En av de få som hjälpt honom på vägen tvingar på honom ett privat utredningsuppdrag. Uppdragsgivaren är nära släkt till den unga kvinna som satt i bilen – och dog – när Aske kraschade och var rattfull.
Uppdraget går ut på att hitta en försvunnen son som tagit över en övergiven fyr i norra Norge för att bygga om det till lyxhotell och spa. Sonen står inte att finna men ett helt annat lik dyker upp, bokstavligen, ur havet, samtidigt som två lokala poliser försvinner. Vad är det för mystiskt som är på gång i norra Norges kustband?
Heine Bakkeid har ett flertal böcker bakom sig, mest i genren ungdomsromaner och ”horror” (kanske bidrar det till stilen i denna bok). Detta är hans första deckare. Bakkeid skriver bra med ett gott tempo och en väl uttänkt historia.
Men boken är ändå ingen femetta som deckare. Huvudpersonen, Aske, är allt för deprimerad, äter tvångsmässigt anti-depressiva läkemedel, och helt och hållet en dyster person, så till den grad att det blir tröttsamt och tungt. Dessutom kommer det in övernaturligheter och spådomar – visserligen inte så mycket – som kan hända är vanligt förekommande i norra Norge, men det bidrar ändå till att boken tappar sting.
Men ett gott första försök i genren så det blir ändå ett läs. Kanske är hans andra deckare ett snäpp bättre, med lite erfarenhet under bältet: Möt mig i paradiset.
