Fabio Montale är inte längre polis, men han har fortfarande samma instinkt att skydda de svaga (som är hans syn på vad ett av polisens uppdrag är). Han råkar in i en historia om två försvunna ungdomar. De skulle träffas i Marseille lite i hemlighet – deras familjer är inte riktigt med på att de ska umgås – och ha en romantisk kväll hos en bekant. Men de försvinner spårlöst. Fabio ger sig ut att leta bland Marseilles smala gränder.
Jean-Claude Izzos Chourmo är precis som den första boken i serien om Fabio Montale en bok som framför allt handlar om Marseille, Marseilles fattiga kvarter med allt vad det heter av svårigheter att göra något meningsfullt, kryddat med lite droger och våld (men inte mycket i boken) och dessutom de rasistiska sidorna av Front National (numera Rassemblement National). Den målar upp en bild av en stad som är både hård och mänsklig, där det finns underbara små havsvikar men även många mörka hörn. (Chourmo är ett provencalskt ord som bland annat kan betyda ”familj” eller i vidare mening alla som man kan förlita sig på.)
Den är skriven på en enkel och rättfram franska även om en del av slanguttryck ibland kan vara svåra, men ändå rätt lätta att gissa. En bok att läsa om man vill få lite känsla av denna storstad invid medelhavet uppblandat med en kriminalhistoria i fransk ”noire”-genre.
(ISBN 2-07-049608-2)
