En mörk och svart historia, svart som en pint Guinness – The Guards, av Ken Bruen | deckarrecension

The Guards, av Ken Bruen

Det finns film noir så varför inte deckare noir?

Jack Taylor var en gång polis i Irland, en av ”The Guards”. Men han blev ”ombedd” att lämna the Force. Nu försörjer han sig med, ja inte mycket, men möjligen med att försöka vara privatdetektiv när någon behöver hjälp. Ann H dyker oväntat upp en dag när Jack sitter i sin vanliga alkoholdimma på puben och ber honom om hjälp att hitta sanningen om hennes dotter som begick självmord. Eller blev hon mördad? Omöjligt att neka.

Till sin hjälp har han Cathy B, en 19-årig punkare som har en sångröst som till och med är bättre (kanske) än Sinead O’Connor, Sutton, en konstnär, eller är han fd militär, eller kriminell, eller pubägare, eller… men inte polisen. Definitivt inte polisen.

På många sätt är det en dyster historia, med alkoholdimmor, förlorad kärlek, korruption, pedofiler, vilsna själar, vänner som inte är vänner, och mycket annat tragiskt. En riktig noir. Men samtidigt är den mänsklig och – inte minst viktigt – fängslande.

Har man dessutom varit på Irland så är det också en miljöskildring av landet med dess både positiva och inte alltid så positiva kultur.

On bok i en speciell stil, inte gladlynt, men mycket läsvärd om man kan med noir och är nyfiken på Irland. I annat fall är den bara, helt enkelt, läsvärd.

Deckarbloggens stjärnor:
4/5

Dela denna recension:

Deckarbloggen på Facebook:

Dela detta:

Deckarbloggen på Facebook:

The Guards, av Ken Bruen
The Guards, av Ken Bruen, copyright BKWine Photography