Samtliga nordiska länder har idag berömda deckarförfattare och på Island så är det Arnaldur Indriðason som är den störste (och jag måste erkänna att jag inte känner till någon annan deckarskrivande islänning). Nu senast läste jag hans Frostnätter där den lite buttre polismannen Erlandur Sveinsson försöker lösa två fall samtidigt: ett självmord som verkar sannerligen misstänkt (för Erlandur om än inte för någon annan) och ett försvinnande som hände för drygt trettio år sedan.
Arnaldur Indriðasons böcker är alltid ganska lågmälda, lite melankoliska, inget onödigt våld, utspelade i ett Reykjavik där det ibland känns som om tiden har stått still.
Jag tycker om Frostnätter, den har en historia som håller och Indriðason lyckas väva samman de både fallen på ett synnerligen skickligt sätt. Jag ger betyget LÄS!
2 Responses
Jag tycker mycket om Arnaldurs deckare, han har skrivit flera stycken vad jag minns. Han väver ofta ihop något ur historien med nutiden samtidigt som det också handlar om poliserna privat. Jag läste en annan islänning förra året som var bra, men har förstås glömt både vad boken och författaren hette….
Det var flera år sedan jag läste Arnaldur men minns att jag tyckte deckarna var bra, gillade det lugna tempot och skildringarna av personer och omgivningar. Och det fanns en historia att berätta utöver morden. Har för mig att jag tyckte det blev lite väl långsamt i någon av böckerna, minns tyvärr inte vilken. Ska försöka läsa Frostnätter i vår för att se vad jag tycker. Jag känner inte till någon annan islänning som skriver deckare.