En terrorist och mördare vaknar helt plötsligt upp ur en tre månaders koma, övermannar vakterna och flyr utan spår. En ambulansutryckning hittar en svårt skadad kvinna, med händerna avhuggna, i en lägenhet i Norrköping. Hon avlider innan ambulansen hinner fram till sjukhuset. Men vem kan ha utsatt henne för sådan grymhet? Hennes make är avliden sedan flera år och hon har i stort sett inga vänner. Hon lever ett ensamt liv med sina två döttrar. Jana Berzelius, åklagare, blir utredningsledare i det som nu är ett mord.
Men det slutar inte med detta.
”Prio ett” (2016) är tredje boken i Emilie Schepps serie om åklagaren Jana Berzelius. Fler böcker i serien har kommit ut sedan dess. Böckerna har rönt stor framgång både i Sverige och utomlands. Jag läste för ganska länge sedan de två tidigare böckerna, ”Märkta för livet” och ”Vita spår”. Jag vill minnas att jag tyckte ganska bra om dem.
Kanske beror det på att jag ändrat smak. Kanske beror det på att Emilie Schepp nu skriver annorlunda. Hon skriver med ett rappt och bra språk, med en dialog som i de flesta fall känns naturlig och trovärdig. Men jag är ändå inte särskilt förtjust i den här boken. Det är som om skribenten vill servera ”extra allt”.
En åklagare som är flerfaldig mördare och utbildad terror-barnsoldat. En serie grymma styckningar, på en ganska skakig grund. Lättlurade poliser. Och redan på de femtio första sidorna får man sig serverad tre olika dysfunktionella familjer. Och så vidare. Det blir för mycket och för surrealistiskt. Men, som sagt, boken är välskriven så den fungerar som underhållning. Men jag hoppas på mer finess och mindre överdriven historia i framtiden. Det blir: läs knappt.
(ISBN: 9789146230274)
