Miriam Jackson är en framgångsrik programledare på en engelsk radiostation. Hon har en tonårsdotter, Tabitha, och är gift med Nick, som är ännu mer framgångsrik filmproducent, vilket gör att han spenderar större delen av sin tid i Los Angeles. Men i stort sett en lycklig familj.
En dag råkar Miriam stöta på sin ungdoms stora kärlek, Ben. Och fast hon vet att hon inte borde, så blir det en kväll med Ben, när Nick är i Los Angeles och Tabitha är hos en kompis över helgen.
Men när Miriam kommer tillbaks från sitt helgäventyr är Tabitha försvunnen. Spårlöst. Miriam vågar inte ringa till Nick och berätta eftersom det då skulle komma fram att hon faktiskt inte var hemma på helgen… Istället dyker Ben upp hemma hos Miriam för att lugna henna. Men hur vet Ben var Miriam bor?
I sin desperation kontaktar Miriam Madison Attallee, en före detta polis, före detta alkoholist, numera privatdetektiv.
Detta är Niki Mackays andra bok, och andra bok om Madison Attallee efter I, Witness. Titel är illustrativ, det handlar om lögner, lögner på många nivåer. Lögner som går långt tillbaks i tiden, och lögner just nu.
Det handlar också mycket om misär, om dysfunktionella familjer, och fattigdom och rikedom, om privilegier och utsatthet. Men det är hela tiden en del av historien, delar som beskriver den händelsekedjan (till skillnad från i många skandinaviska deckare där eländet sällan hör till historien utan bara är någon sorts trist ”miljöskildring”).
Faktum är att alla dessa sidor av historien gör boken mycket levande och faktiskt mycket trovärdig (återigen till skillnad från vissa skandinaver). Man dras med i berättelsen och kan nästan inte låta bli att hoppas att de som lider idag ska få ett slut på det.
Niki Mackay är en fantastisk historieberättare, med en mycket finurlig, och skrämmande, historia. Hjälten, Madison Attallee, som även var huvudperson i I, Witness, är också någon som man inte kan låta bli att önska framgång, efter de svårigheter hon haft.
Med andra ord, läs absolut.
